Hur data från bin och pollen kan guida hållbar stadsutveckling

Bild på forskaren Žan Križnar.

Stadskupan har varit en del av ett banbrytande forskningsprojekt som utforskar hur honungsbin och det pollen de samlar in kan användas som bioindikatorer för att skapa hållbara stadsmiljöer. Studien, genomförd av Žan Križnar vid Jönköping Universitet, syftar till att utveckla nya metoder för att förstå och förbättra miljökvaliteten i urbana områden.

I takt med att världens befolkning blir alltmer urbaniserad uppstår stora utmaningar kring klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald. Forskningen visar att traditionella metoder för miljöövervakning ofta är kostsamma, lokalt begränsade och ineffektiva när det gäller att få en bredare bild av miljötillståndet. Här erbjuder honungsbin en unik lösning. Genom att analysera pollen från bikupor kan man inte bara identifiera vilka växter bina har besökt utan också spåra föroreningar, såsom tungmetaller, i stadsmiljön.

Studien resulterade i utvecklingen av ett GIS-plugin som använder data från pollenanalys för att ge stadsplanerare verktyg att fatta informerade beslut. Med hjälp av DNA-metabarcoding av pollen kan pluginet:

  • Identifiera områden med låg biologisk mångfald och föreslå lämpliga växtarter för att förbättra situationen.
  • Kartlägga allergiframkallande växter för att minimera hälsorisker.
  • Spåra föroreningar som tungmetaller och föreslå åtgärder, exempelvis plantering av träd med renande egenskaper.


Forskningen använde pollenprover från Stadskupans bikupa på taket av Skanskas kontor i centrala Göteborg. Resultaten visade bland annat att parker hade lägre biologisk mångfald jämfört med skogsområden och våtmarker, medan allergiriskerna var låga överlag. Tungmetallanalyser identifierade föroreningskällor nära motorvägar och industriområden, med rekommendationer att plantera fler träd och använda genomsläppliga beläggningar för att minska spridningen av föroreningar.

Intervjuer med stadsplanerare i Göteborg och Stockholm bekräftade pluginets potential att förbättra arbetsflöden och bidra till mer hållbar stadsutveckling. Planerarna betonade vikten av användarvänlighet och att verktyget integreras i befintliga arbetsprocesser.

Denna forskning belyser hur vi kan använda naturens egna indikatorer för att övervaka stadsmiljöer och göra våra städer grönare, hälsosammare och mer hållbara. Stadskupan är stolta över att ha bidragit till en framtid där bin inte bara producerar honung, utan även hjälper oss att skydda vår miljö.